Att favorisera

Dag 13 – Din favoritförfattare

Dag 14 – Favoritbok av din favoritförfattare

Dag 15 – Favoritkaraktär: manlig

Dag 16 – Favoritkaraktär: kvinnlig

Dag 17 – Favoritcitat från din favoritbok

Det skall handla om favoriter. I litteraturens värld. Vilket för mig är svårt. För jag har inte klar utmejslad favorit – någon som ALDRIG har skrivit något sämre, som alltid levererat. Och dessutom finns det många som har skrivit mycket bra. Men jag vill lyfta en författare som hjälpte mig igenom otroligt jobbiga händelser. Denna författarinnas böcker var min tröst, min tillflyktsort, i en värld fylld av hårda röster, hårda händer och värkande tomrum: L.M Montgomery.

Montgomery har skrivit den älskade bokserien om Anne på Grönkulla. Det är dem hon är mest känd för. Och jag älskade dem alla. De står fortfarande på en hedersplats i mina bokhyllor. Men Lucy Maud skrev också andra böcker, om andra flickor, om Emily till exempel. Och dessa böcker var lika trollbindande som de om Anne. Fyllda med glädje, men också mörka av sorg.

Min favoritkaraktär var nog Emily. En sammansatt karaktär, med mörka, plågade sidor men också med ett stort hjärta. Hon upplevde så mycket ensamhet, så många plågade stunder så jag kunde lätt identifiera mig. Samtidigt var hon stolt och drivande. Oböjlig tog hon egna beslut och gjorde något av sin framtid. Det var precis så jag ville bli.

Min favoritbok är dock just ”Anne på Grönkulla”. Första boken i serien om Anne. För det var den som fick mig förälskad i Montgomerys författarskap. Och mitt favoritcitat kommer också från den boken: ”Hon hade plötsligt börjat känna medlidande med flickan. Vilket torftigt och armt liv utan kärlek hon hade haft – ett liv av tungt arbete, fattigdom och vanvårdnad… Ty Marilla var intelligent nog att läsa mellan raderna av Annes historia och gissa sanningen. Det var inte så underligt, att hon blivit så förtjust vid tanken på ett verkligt hem! Det var egentligen synd att hon skulle behöva skickas tillbaka.” Lilla 12års favoritrader. De rader då Marilla faktiskt börjar bestämma sig för att kanske, eventuellt behålla Anne..

Så var det det här med favoritkaraktär manlig. Där måste jag gå till en annan barn/ungdomsförfattare: Astrid Lindgren. För ingen kunde skriva om onda och goda människor som hon. Hon skrev nog inte särskilt om män eller kvinnor, hon skrev om människor. Men den karaktär som absolut gjort störts intryck på mig och som jag med jämna mellanrum citerar är Jonathan Lejonhjärta. Han som säger att ”Det finns saker man måste göra, annars är man ingen människa, bara en liten lort”. Det är vackert. Och det är precis det jag försöker leva efter.