Att göra köttfärssås

Ibland får man ett uppdrag. Det är något man skall genomföra. Det kan vara svårt eller mycket enkelt. Ibland – de lyckliga och bästa stunderna – är uppdraget något av vikt. Väldigt många andra gånger är uppdraget av en mycket obetydlig art. Nästan lite fånig. Sådär.

Jag har fått ett uppdrag. Eller är det kanske så att jag själv gav mig uppdraget? Helt utan att tänka efter och analysera konsekvenserna? Jo. Kanske var det så. Men likafullt är jag en människa som står vid mitt ord. På gott och ont. Idag skall jag skriva om köttfärssås. Det är mitt uppdrag.

Så. Köttfärssås. Vad kan väl finnas att skriva om det? En banal, enkel måltid? En ”räddare i nöden” när man står där, sent en eftermiddag och skall laga mat till en hungrig familj där inte alla gillar allting? Är det så? Att det bara är en maträtt?

I en köttfärssås blandar man ihop olika ingredienser. Mest köttfärs. Förstås. Och så lite tomater. Kanske. Morötter? Vem vet. Man kanske använder vatten? Eller till och med lite matlagningsgrädde? Kokar man köttfärsen först? Eller steker man bara på den för att sedan hälla vätskan över? Har man i svamp? Använder man nötfärs, blandfärs, eller fläskfärs? Vad är rätt och vad är fel?

Det är med köttfärs som med så mycket annat här i livet. ”Jo, så SKA det vara!” ”Det är så man GÖR!!” ”Så vi ALLTID gjort!” ”Det är BRUKLIGT” Just ”brukligt”. Jag hatar det uttrycket. Brukligt. För vem? Av vem? Vem har bestämt det? Om jag gör köttfärs på ett vis, vad är det som säger att det är det rätta sättet? Och ”det rätta sättet” för vem? Jo. För mig. Inte för någon annan.

Och det är så det är. Att göra köttfärssås. Och att göra en massa andra saker i livet. Att det finns en massa olika sätt. Där inte det ena är mera ”brukligt” än det andra! Det är bara olika sätt. Där inte det ena är mera rätt än det andra.

Jag tycker att vi skall tänka mera på det. Att det finns olika sätt. Som kan vara rätt. Att göra köttfärssås på. Och att leva på. Jag gör på mitt sätt. Du på ditt sätt. Och jag respekterar dig ändå.