Summa sidvisningar

2012-04-26

Att stå pall

Fortsätt le. Möt de andras blickar. Vad du än gör - väj inte undan med blicken. Var stadig på handen. Rak i ryggen. Det här har du varit igenom flera gånger. Många gånger. Du känner till rutinerna. De olika faserna. Det sitter nog i ryggmärgen. Det som smärtar gör bara ont ett tag. De djupare såren får du slicka senare. I din ensamhet. Gömd för deras blickar. 


7år hade redan lärt sig. För längesedan. När skuggan nådde fram och sänkte sig över dem, hade hon redan stålsatt sig. Hon var beredd. Det började alltid med patetisk pladder. Om allt och inget. Röster som höjdes. Det bankades i bänkar. Krossades glas. Kördes nävar genom dörrar. Duckade man, eller ryggade bakåt blev det värre. 


Så hon stod kvar. Rak i ryggen. Lärde sig att inte sänka blicken. Att inte darra på handen. Att svara på tilltal. Även de gånger de spottades i ansiktet på henne. När slagen kom stod hon upp. Hon lärde sig att inte föra upp handen mot stället slaget träffat. Att inte reagera. Knappt att dra efter andan. 


Det hjälpte henne nu. 39år kunde huka sig mentalt, utan att det syntes på henne. Hon visste att när det var på detta sätt, så var man tvungen att stå pall. Möta raseriet. För inga frågor var egentliga frågor. De var mera ett retoriskt stöd för antagonisten. De ville egentligen inte ha svar. De ville bara få ge uttryck för sin ilska. Få spotta någon i ansiktet. De slog inte henne fysiskt - men deras mål var densamma som för trettio år sedan. 


Smärta. De ville tillfoga smärta. Förnedring. Och de ville ha någon att släppa ut sin egen frustration över. Sin egen otillräcklighet. Rädsla. För sitt eget välmående skull tappade de bort sina moraliska kompass. Sjönk långt längre ner i dyn. Och gick till attack. Men 39år mötte stadigt deras blick. Blinkade knappt. När skuggan nådde henne var hon beredd. Hon blödde inombords. Slickade sina sår i ensamhet. Senare. Långt senare. 


Ha en god natt!!

6 kommentarer:

  1. Känner samma sak. Men en dyrköpt kunskap, tycker jag nog.

    SvaraRadera
  2. Kram
    Hoppas du får en helg med vila och kärlek!
    Sammelsurium/ulrika

    SvaraRadera
  3. Uff uff uff. En hård läxa. Men användbar ibland nu tyvärr. Uff.

    Kram.

    SvaraRadera
  4. Hmm, vet inte om natten kan bli så god efter cdet här starka inlägget... Du skriver BRA! Men det är samtidigt så sorgligt och gripande. Varför gör vi människor så där mot varandra? Varför kan vi inte bara ta hand om varandra, glädjas och njuta den korta tid vi får fladdra runt och leva?

    SvaraRadera
  5. Tappar ord.Skickar kram istället

    SvaraRadera
  6. Livet var för hårt för 7 år. Så ska ingen behöva ha det. Det är ett under att 39 år har blivit så inkännande och empatisk.

    Kram

    SvaraRadera