Att begåvas eller förbannas

Se saker från två håll. Att faktiskt veta. Inte bara vara en turist, en tillfällig gäst i de andras verklighet. Utan att faktiskt veta. En gåva att få, eller en förbannelse? Ty, det ställer en hel del moraliska krav på en. Det kräver att man tänker till, en omgång extra, tänker om och hela tiden omvärderar. För med den extra kunskapen, vetskapen, följer en extra tung börda: att agera korrekt. Inte bara utifrån vad andra vet, eller tror sig veta; utan faktiskt utifrån den faktiska situationen.

Som så många så vackert har uttryckt sedan tidernas begynnelse kan vi inte döma andra innan vi gått en mil i dennes skor. Vi kan tro oss veta en mängd saker och vi kan läsa oss till en massa fakta. Men. Det där med vad som är fakta eller inte, är något som denna moderna generation kommer få svårt med. Lika svårt som de som levde under den mörka medeltiden.

Ty idag är situationen den rakt omvända: idag har vi MÄNGDER med information, till skillnad från dåtidens ytterst knapphändiga. Idag är världen ytterst liten, då var den landsände man levde i hela världen. Men problemen är de samma: du har ingen aning om om det du hör är sant eller inte. Du har ingen möjlighet att veta om faktan du får är överensstämmande med verkligheten eller inte. För den moderna människan översköljs av information. Information som få av oss har möjligheten att avgöra om den är sann eller inte. Ergo: man kan bara tro, inte veta säkert, förrän man gått i den andres skor.

Jag har gått i den andres skor. Är begåvad, eller förbannad med den förmånen. För jag befinner mig mellan två kulturer, äger tillträde till det innersta i dem båda, eller alla tre. Och därför hamnar jag i dilemman. Som lämnar mig sömnlösa. För i den verkligheten jag lever varje dag – som är min – är en sanning riktig. Så möter jag då den andra sidan – lever i den ett kortare tag – och en helt annan sanning blir den riktiga. För dem jag lever hos.

Och jag inser att de båda verkligheterna är långt från varandra. De båda sanningarna skapas av helt olika förutsättningar, livsvillkor. Ändå är de sanna. Båda två. Så trots att jag tagit ett beslut om min sanning, lever jag med vetskapen om att den andra sanningen också finns. Och att jag kommer att göra val som kommer att göra andra illa. Trots att jag faktiskt vet. Till skillnad från de många som bara tror sig veta. Som inte andats den luften jag andats. Som bara läst sig till det. Det lämnar mig vaken om nätter. Gör att jag funderar. Jämt.

För vad är sant? Vad är svårast, mest behjärtansvärt, av högsta prioritet? Det beror på vilken sanning du bestämt dig för.