Att musikutmanas XXIX

Näst sista utmaningen – sedan är det fullföljt och klart. Inte för att det skulle ha hänt något om jag låtit bli att hålla hela utmaningen. Inget särskilt skulle ha inträffat och solen skulle ha fortsatt att gå upp varje morgon. Så är det. Men nu är jag den typ av människa som ändå klappar sig själv på axeln och tänker: ”Bra gjort Monika! Du höll det du gav dig in på!” Mycket underligt. Och konstigt.

Bästa låten på radio just nu. Är innehållet i denna näst sista utmaning. Och då känner jag att jag nog får välja ut en av årets ESC-låtar. Nu när vi hört dem alla. Jag skall avslöja vilken jag tycker är bäst. Och det är inte Loreens. Det svenska bidraget ÄR snorbra, och hon HAR en fantastisk röst. OCH chansen på att ta hem hela baletten. Helt ärligt. MEN. Jag kan INTE med scenshowen.. Tyvärr gott folk. Ber ödmjukast om ursäkt. Men jag tycker den är pinsam och utomordentligt fånig. Därför går den faktiskt bort. För mig.

Jag har fastnat för två andra. Den ena är det många som tror kommer hamna bland de bästa – den andra är det ingen som ens kommer ihåg:

Ivi Adamou för Cypern med ”La La Love” - tilltalar mitt tonårsjag som dansar en hel natt. Och morgon. Dessutom sjunger hon faktiskt bra live också.

Filipa Sousa för Portugal med ”Vida Minha” - tilltalar mitt melankoliska tango-jag. Varje vändning i sången känner jag med hela kroppen och jag har gåshud. Av välbehag.

Lyssna och njut – och var arga på mig för att jag inte älskar ”Euphoria”..