Att baxna

En enkel förklaring till bortavaron. Inget stort som drabbat Ergo i i-land. Utan ett typiskt ickeproblem som tillmäts enorma, oförtjänta, proportioner. Nätet har legat nere sedan fredag eftermiddag. Uppenbarligen har vårt trådlösa nätverk lagt av. Eller rättare sagt, routern eller modemet, är sönder.

Upptäcktes sen fredagseftermiddag och föranledde en förbluffande konversation med den sparsamt existerande supporten. Jag baxnade. Ärligt talat. För i kundservicens heliga land Sverige, där uttrycket ”kunden har alltid rätt” myntades, blåser en ny vind. Förändringen tid är här. Tydligen. Här nedanför återger jag en mailkonversation jag hade.

> -----Konversationshistorik-----

>

> Den 2013-04-26 19:15 skrev du:

> Hej!

>

> Strax efter 19.00 ikväll kopplades vårt internet och telefon bort. Vi har ett trådlöst nätverk och bredbandstelefoni, så nu är vi helt handikappade. Alla sladdar är rätt kopplade och hela. De fungerar. Telefonen är kopplad till huvudjacket och vi har dragit ur sladdar och åter anslutit... Varför finns ingenhjälp att få? Känner oss oroliga för att det inte fungerar.

>

> Vårt kundnummer är XXXXXX, Monika Breti i Falkenberg.. Detta meddelande skickas från en iPad som är kopplad till nät med en annan leverantör då den är en "arbetsiPad"

> Vi skulle vara tacksamma för hjälp!! Synd att ni inte har en bättre support..

>

> Vänligen

>

> From: adslticket@uvtc.net

> To: monikabreti@hotmail.com

>

> Hej,

>

> Vi håller på att kolla med tekniker på station hur eran trafik går, när vi fått svar där så kommer vi ha mer information

> av vad det är för typ av fel det rör sig om. I samband med detta kommer vi kontakta er för eventuell felsökning.

>

> Ni kommer få hjälp med detta, men ni stärker inte era aktier att få hjälp snabbare genom att nedvärdera de personerna som ska hjälpa er, bara ett tips.

>

> Med vänlig hälsning,

> Sebastian F

>

> Kundtjänst & Teknisk Support

> Universal Telecom

>Hej,

>Aj då! Inser att det inte är så enkelt med hur det skrivna ordet tas emot. Kritiken gällde definitivt inte de enskilda teknikerna eller kundtjänstarbetarna - vi har alltid blivit väl bemötta då vi ringt. Och dessutom alltid fått hjälp. 

>

>Kritiken handlade mera om tiderna för den tekniska supporten. Med "bättre" menades "mer tillgänglig". Borde absolut ha skrivit så. Precis som jag nu förstår att meningen "varför finns ingen hjälp att få?" faktiskt hade en tråkig ton när det egentligen handlade om att chattfunktionen på er hemsida låg nere och FAQ inte gav ytterligare "råd". Där ber jag om ursäkt. 

>

>Sedan inser jag naturligtvis att ni internt känner er irriterade på kunder som har en tråkig attityd. Så är det inom alla branscher och man har all rätt att internt faktiskt få klaga och gnälla till sina kollegor. Absolut! *ler* Men. Som någon med nära kontakt med en regionalförvaltnings upphandlingsenhet av, bland annat teletjänster och nätverk, kan jag bara säga att jag hade, som eventuell kund, blivit en aning olustig inför att faktiskt få "på pränt" att ett företag ser så på sina kunder. Kanske hade man kunnat fråga kunden vad som menades med antydningen i mailet? Frågat om det var en antydan om något? Eller beklagat att kunden känt sig så missnöjd att man behövt vara spydig och därmed visat att man inte uppskattade det skrivna..

>

>Jag tackar för ert snabba svar dock och idag har jag varit i kontakt, muntligen, med er kundsupport. Dessvärre verkar det vara modemet det är fel på, om det inte är något hos Telia som ställt till det. Enligt supporten skulle ni höra av er på måndag. 

>

>Önskar en trevlig helg!

Vänligen

Monika Breti 

>
>

Ja ni ser. Tydligen var jag VÄLDIGT otrevlig i mitt första mail. Och naturligtvis beklagar jag ärligt om jag orsakat någon magont över natten. Men. Jag har i mitt yrke många gånger blivit kallad idiot, hora, helt djävla inkompetent, men TROTS detta har jag varit tvungen att behålla mitt lugn. Att möta någon elev, förälder, anhörig, kommunmedborgare med liknande tillmälen och/eller en sårad inställning har aldrig varit aktuell. Man får stöd i samtal med kollegor senare. I ett stängt rum. Så går man vidare. Utan att ens tänka tanken på att ”straffa” den som gått till ”angrepp".

Ack, förändringens vind blåser alltså. Även på denna i-landsnivå. Alltså är det bara att anpassa sig. Och bli lika otrevlig tillbaka. Kanske. Om man kan. När man slutat baxna.

Sov gott

PS: Fortfarande utan nät - inläggen publicerades sittande på en parkering utanför mitt jobb med min arbetslaptop i knät.. Jösses, vilken civil olydnad!