En
liten replik. Något som liksom inte utvecklas utan stannar vid en
viskning. Hör det outsagda och dröjer vid det. Förlåt? Vänta
lite nu.. Vad var det du egentligen menade? Tvingar mig fram i
samtalet, avbryter de andra och blir lite otålig. Stopp. Nu vill jag
veta. Hur tänkte du där? Diskussionen handlar om något som är
känt för alla de närvarande, men tydligen – återigen – minns
vi saker och ting olika. Eller? Nej, det är inte minnena som
skiljer. Detta är något annat.
Detta
handlar om receptionen av dåets verklighet. Vad som var rätt och
vad som var fel. Hon påstår att hon var modig. Som orkade och stod
ut. Förstår helt plötslig att hon tycker att hon varit
beundransvärd – som orkade. Inser att så är hennes verklighet,
det är den sanningen hon lever med. Hjärnan arbetar snabbt: det
måste också vara det sättet andra ser på henne. Många av de
andra. De i hennes kontext. De anser att hon är en hjälte, lite av
ett levande helgon. Och det är hon nog. Absolut. Oj.
I
den andra verkligheten återfinner vi dem som tiggde och bad. De som
själva inte kunde påverka sammanhanget, utan var beroende av henne
för en förändring. De som fick ta emot allt det hon orkade. Som
inte valde att stå ut. De som bara, helt enkelt, var tvungna att stå
ut. I deras tomma ögon bestod modet av något annat. Underligt.
Underligt med perception av verkligheten. Underligt att vi kan
existera i samma. Men det kan vi. Och där och då var nog inte den
enda gången. Inte sista gången.
Det är en viktig lärdom i livet att inse att sanningen inte är absolut utan att den är subjektiv och dessutom ändras med tidens gång... Jag hörde om forskning som visat att för varje gång vi återberättar en händelse så påverkas vårt minne av den ursprungliga händelsen av våra känslor och upplevelser vid återberättandet....
SvaraRaderaKonstigt det där, men det är verkligen olika sidor av precis alla saker. Försöker att tänka så för att förstå för hur min chef tycks tro att han hjälper mig och andra när det i själva verket är precis tvärt om. Men den som är högst upp i näringskedjan tycks ha tolkningsmonopol på vissa saker. Ja jisses... Kram
SvaraRaderaSå underbart vackert du skriver! Jag älskar det! Vackra ord i vardagen som berikar min dag! Tack!!!!
SvaraRadera