Summa sidvisningar

2013-06-04

Att omringas


Omhöljas. Ringas in. Svepas med. I denna tid. Denna underbara tid. Denna tid är otroligt intensiv för lärare. Någonstans för ett par veckor sedan vaknar en del av eleverna. Inser. Att betyg snart skall sättas. Och någonstans lever man i den villfarelsen att man kan ta igen under tio dagar det man missat under ett år. Och helst utan alltför mycket jobb. Andra elever kämpar för att få färdigt arbeten. Uppgifter. Lärare kämpar för att få igenom elever. Vi skriver omdömen. Ringer samtal. Diskuterar med föräldrar. Elever. Skriver feedback. Rättar. Skriver nya prov. Ordnar nya chanser. Sätter betyg. Förutom att vi gör det som är det vi skall göra: planerar och genomför lektioner. Ser elever. Stärker människor. Fostrar goda medborgare.

Men. Det var inte det texten skulle handla om. Den skulle handla om att svepas med. Omringas. För, som ni förstått, älskar jag mitt arbete. Trots stressen i maj och juni. Trots en del andra trots. Så älskar jag det. Alla mina fina ungdomar. Alla kloka tankar. Alla aha-upplevelser. Ni vet, det där ljuset i någons ögon. När de växer. När de mentalt kan sträcka på sig – känna att de duger. DET ljuset. Gör att jag älskar mitt jobb.

Och. Denna tid. När man som student står inför ett slut. Och inför en början. Den är magisk. Den tillåter mig att behålla mitt unga sinne. För jag minns. Minns min egen hänrycknings tid. Påminns om den. Och omsluts av den. Livet som skulle ändras. Oavsett hur livet varit innan – och oavsett hur det skulle bli. Så visste man. Det var slutet på något. Och början på något helt annat.

Jag lyssnar på inandningarna. Förhoppningarna. Önskningarna. Och ler. För jag minns mina. Drömmar. Fantastiska tid. Att svepas med av. Omringas av.

Sov gott

7 kommentarer:

  1. Jag tog aldrig studenten, jag har inte den känslan. Men jag förstår känslan du har för ditt yrke, för det är ju lite samma för mej.
    Att hjälpa. Förändra till det bättre för patienten... rena sängkläder, en vänd kudde, en hand att hålla. Å de sällsynta men ack så värdefulla stunder när man inser att man gör skillnad för en annan människa på riktigt. Kram fina du/ Asta
    Ps. Har du läst vad otäckt som hände mej idag?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jaaaa!!!! Fyyyyyyyy fasen!! MYCKET obehagligt! Förstår att du är skärrad.. Kram

      Radera
  2. Det är få förunnade att ha en lärare som du! Tänk om alla visade samma empati, engagemang och klokhet som du så skulle färre barn och ungdomar bli skoltrötta, skolka, inte klara skolan osv. Du är fantastisk Monika och inte bara som lärare utan som människa!
    Kram och ha en fin dag!

    SvaraRadera
  3. Ohh, mina barn är ju mitt i det där, funderingar om framtiden! Jag strävar efter att låta mig svepas med och inte bara vara förnuftig och realistisk...

    SvaraRadera
  4. Det ger mig hopp och glädje när jag hör om lärare som brinner så för sitt jobb och sitt syfte. Önskar bara att ni fick mer betalt för den fantastiska insats ni gör! Kram

    SvaraRadera
  5. Jag har nu mitt fösta barn som går ut nian...med alla förhoppningar om goda betyg etc. Jag är så fantastiskt nöjd med hennes skola och fantastiska lärare. Från att vara knappt godkänd i många ämnen i 5:an och efter byte av skola då, med nya lärare och annan skolfilosofi....nu i nian gå ut med nästan bara A och B, enstaka C och tycka skolan är sååå rolig och fortsätter i Gymnasiet med glädje ich entusiasm, med Natur Natur...det känns underbart i mammahjärtat och jag hyllar alla lärare som ser till individen...så känns det som du också gör/är. Du verkar vara en fantastisk lärare och ja är säker på att dina elever kommer att sakna dig Big Time! Kram

    SvaraRadera
  6. Fixa allt som man läst under en termin på någon vecka. Det lät som jag det. Mästare på att skjuta upp saker :)

    SvaraRadera