Jo
du. Så står vi här till sist. Tvingade att omvärdera en hel del
saker. Tvingade till att tänka om och se saker och ting med nya
ögon. Visst är det fascinerande? För det är på detta vis vi
växer. Genom att vi inte stagnerar, växer fast, och står still.
Att omvärdera. I stort och smått. Det är stort.
Har
ändrat min uppfattning med åren. Särskilt just i detta. Tidigare
såg jag upp till och beundrade principfasta människor. De som stod
för sin åsikt, sin tanke, sin idé, oavsett vad. Jag beundrade
styrkan och åtrådde den absoluta säkerheten och övertygelsen de
verkade ha uppnått. Så orubbliga i sin tanke.
Numera
fascineras jag av dessa människor. Beundrar dem inte lika blint och
eftersträvar inte längre denna absoluta säkerhet. Ty, de största
människorna är de som tar till sig ny kunskap, nya perspektiv. De
som har förmågan att se världen på nytt, om och om igen. Som
vågar omvärdera sanningar som varit huggna i sten. Utmana gängse
uppfattningar och tänka i nya banor.
Jag
beundrar de som kan se sina egna misstag – som ödmjukt ber om
ursäkt och vågar ändra sin inställning i redan tagna beslut. Att
göra obeslutsamheten och vacklandet fram och tillbaka till en vana
är dock inte smickrande. För då har man inte lärt av sina
tidigare misstag av att ha varit alltför ytlig i sina
efterforskningar inför ställningstaganden. Och alltför många
sådana misstag kan bli mycket kostsamma.
En
mycket klok vän yttrade något jag inte kunnat släppa sedan dess:
att om man väljer att tillhöra en religion (det var just det vi
diskuterade vid tillfället) så kan man inte göra valet att enbart
plocka russinen ur den. Man köper hela paketet. Man blir skyldig
till allt som tillskrivs den . Tanken har spökat för mig sedan
dess. För dragen till sin yttersta spets är den mycket obehaglig.
Då gör den mig skyldig till ALLT en socialdemokrat någonsin har
sagt och gjort. Den gör mig ansvarig för allt. Är jag beredd att
ta det ansvaret? Ty mycket av det som sagts och gjort är ju dolt och
okänt för mig. Eller hade han fel? Omöjliggjorde han någon form
av engagemang i någonting, för evigt?
Inte
vet jag. För jag har ännu inte fått möjligheten att fråga honom.
Och därför hänger min omvärdering i luften. Av en väldig mängd
olika saker. Det enda jag säkert vet är att jag måste närma min
min uppgift med stor försiktighet och göra det grundligt. För
vackla fram och tillbaka – DET vill jag verkligen inte!
Sov
gott!!
Hej fina, hoppas du och dina killar har en underbar sommar :) och njuter ordentligt massor av kramar Diana
SvaraRaderaVisst är det viktigt att utvärdera, omvärdera, lära sig, bli förbannad och ta sats igen. Livet är fullt av lärdomar, och jag blir snarare rädd för dem som oavsett vad som händer omking dem går en specifik och utstakad väg. Det är fullt naturligt att vackla ibland. Jag brukar säga som så att man får ändra och göra om/göra nytt så ofta man vill och behöver. Så länge man är sann mot sig själv och verkligen känner efter. För det som kändes fullt naturligt förra året kanske känns alldeles galet fel nu. Och då vore det ju dumt att fortsätta följa fel spår bara för att man borde. Kram!
SvaraRaderaEmmy skrev så bra ... jag håller med!
SvaraRaderaHa en fin fredag!/Mormor
Emmy är klok, lika klok som dig, så jag skriver under på hennes kommentar. Sen vill jag berätta om den bästa chef jag någonsin haft. Han var oerhört bestämd och beslutskraftig, och drev sina frågor stenhårt. De som inte kände honom var ofta lite skrämda av honom. Men en del av det som gjorde honom till en så bra chef i mina ögon var just hans ödmjuka förmåga att ändra sig, hur hårt han än drivit en fråga. Om jag inte höll med honom kunde jag förklara vad jag såg och tyckte, vilka konsekvenser jag såg, och om han höll med mig hade han inga problem alls att genast ändra sig och dessutom inför andra förklara just varför han ändrade sig. Det tyckte jag var stort!
SvaraRaderaSen det där med att inte plocka russinen ur kakan, utan behöva köpa hela paketet, jag är tveksam till det. Inom alla religioner finns så många olika varianter, det ser liknande ut inom politik. Ta till exempel feminism. Jag kallar mig feminist, men säkert 80% av de som kallar sig feminister är det på ett annat sätt än vad jag är. Om vi skulle lägga tid på att argumentera med varandra (något som tyvärr är allt för vanligt) skulle det inte finnas någon kraft kvar att förändra världen. Jag håller i stället på "låt alla bli saliga på sin egen tro"... ;)
Kikar in, det var ett tag sedan.
SvaraRaderaHmmmm... det där att man måste köpa "hela paketet" med en religion låter verkligen INTE sunt. Tycker jag. Vem säger att man måste det? Man har ju sin egen fria vilja och är det så att man till exempel vill tillägna sig de bästa raderna ur en "helig skrift" och kanske lägga dem till sin egen "lista" av sanningar, vad är det för fel med det? Nej usch, jag gillar inte det där att man måste köpa hela paketet. Det är detsamma som att begränsa det fria tänket som jag ser det.
Nej du måste inte stå för allt som alla socialdemokrater har sagt och tyckt, men däremot som din vän sannolikt menade så får du stå där med hela socialdemokratin. När du väljer att bli förkunnare av ett budskap så måste man stå för hela budskapet, själva grundvalarna. Men eftersom alla politiska ideologier, liksom allt annat också ständigt utvecklas och förändras så måste det finnas olikheter och motsättningar inom, men grundvalarna måste stå fast, annars förlorar man trovärdigheten totalt. Du kan inte vara socialdemokrat och inte tro på solidaritet t.ex. Däremot kan man ha olika åsikter om hur mycket pengar man ska lägga på hemtjänsten.
SvaraRaderaGrundvalarna, men inte detaljerna. Jag kan inte gå ut och predika veganism och samtidigt äta kött ibland. Eller vara med i IOGT-NTO och dricka alkohol ibland. Däremot kan man ha olika synpunkter på om det bör serveras alkohol till andra på personalfesten.
Din läsare med signatur Emmy, skriver mycket kloka ord..Lustigt egentligen vad man kan ibland ändra sig om saker, det som kändes rätt då, känns plötsligt helt fel..Kram och ha en bra söndag!!
SvaraRadera