Skitgott. Jätteliten. Paradoxala förstärkelseord. Två, diametralt olika ord, sätts ihop och där det första ledet förstärker det andra. Skit. Gott. Alltså gott – otroligt gott. Jätte. Liten. Alltså liten - mycket liten. En stilfigur som också kan kallas för självmotsägelse. Jag är en oxymoron. Så är också du.
För. Lämnar du mig nu kommer du aldrig att träffa någon som mig igen. Aldrig. Vet inte om det är ett hot eller ett löfte. Men likväl är det sanningen. Ty, just jag, här och nu, är unik. Inget av det jag känner, säger eller tycker är unikt. För inget är nytt under solen. Allt har hänt. Alla drömmar har drömts, alla själar har krossats. Men. Just DEN HÄR sammansättningen, som är jag, är HELT unik.
Tro mig. Du kommer kanske möta mina ögon igen. Men till dem kommer att annat leende höra. Du kommer känna min doft någon annanstans, men det åtföljs av en annan smak. Min åsikter kommer att uttalas på ett annat språk, men handlingarna kommer att skilja sig från mina. Ibland kommer den nya kombinationen vara till det bättre. Ibland till det sämre. Men just denna kombination finns bara här. I mig. I det som är jag.
Bland stilfigurer är jag en oxymoron. Ouniktunik. Alltså unik – ounikt unik. En självmotsägelse. Och därför är jag svår att släppa. För släpper du mig finner du aldrig någon mer som mig. Du kommer att hitta fragment av mig i andra. Vissa delar kommer att vara bättre, andra sämre, Men aldrig någonsin kommer du möta någon som mig. Och jag kommer aldrig möta någon som dig. Mera.
Som oxymoroner vilar inget ansvar på oss – ty allt är redan sagt och gjort. Eller så vilar allt ansvar på oss – för i just denna blandning är allt nytt och unikt. En kittlande tanke. Skrämmande. För antingen slipper jag dig för all evighet. Eller så förlorar jag dig för alltid. Dito du mig. Bara så att du vet.
Ha en god fredagskväll!
Visst har du skrivit om detta förut? Eller är det en deja vu? :) Hur som helst tangerar det där med unika å vägar även mitt inlägg ikväll.
SvaraRaderaVore intressant att höra vad du tyckte om det?
Kram å hoppas att du har en fin kväll. //A
*ler* Visst har jag skrivit om detta förut. Men jag hade en intressant diskussion med en vän idag om tankar kring det här - bland annat.. Och då kunde jag inte låta bli ännu ett inlägg om det ounikt unika..
RaderaKram A!
Underbart skrivet! Och stycket nedan om din farmor fick mig nästan att gråta. För det finns en sån styrka och vördnad i vissa äldre människor. Jag hoppas verkligen att jag också kan bli en stark liten krutgumma. Och oavsett hur gammal jag blir så vill jag berätta sagor hela vägen fram tills dess! Kram
SvaraRaderaDen kände jag igen! Tur att jag har lite minne kvar!!!kram
SvaraRaderaJättebra inlägg som vanligt M, ha det allra skönast under helgen på Bästkusten. Kram Mia
SvaraRaderahm! Intressanta tankar du har kära M! och så kloka som alltid! Kram från Köpenhamns m
SvaraRaderaHoppas du har en fin helg! Tänkvärda ord. Sv: Jag mår bättre. Men är fortfarande ínte helt ok. Det var en seg förkylning. Kramar
SvaraRadera