Att vara snäll mot sig själv

Så var det dags för den allra sista uppmaningen jag fick den där kvällen för någon vecka sedan. Allas vår Asta utmanade mig. Varsågoda.

25. Så många olika sätt skulle jag hitta att vara snäll mot mig själv på. Minst. Och så ville hon att jag skulle redovisa det. Offentligt, till allmän beskådan. Jomensåatte… *ler*

Dessvärre måste jag erkänna att jag inte klarat utmaningen. Lika bra att säga det med en gång och liksom inte ge sken av att det var något mera. Men. Hon fick mig faktiskt att fundera. Att aktivt tänka på vad jag egentligen gör för mig själv. Och då också allt som jag inte gör för mig själv – inte ens de korta stunder i livet när jag faktiskt inte har något som helst annat ansvar, inte någon annan alls att ta hänsyn till. Och det är ett sorgligt faktum.

Vad har jag då gjort? Vilka sätt har jag varit snäll mot mig själv på?

1.  Jag unnade mig själv att absolut inte oroa mig för mina killar, medan jag var på Cypern. Jag vet ju att de hade det hur bra som helst med deras far.

2.  Jag gick till frisören innan resan. Klippte mig och färgade håret. Händer inte alls ofta.

3.  Jag handlar aldrig. På Cypern köpte jag en liten svart handväska.

4.  Och en mugg med texten: Queen of fucking everything!

5.  Jag lät bli att pina mig med att se mig i spegeln när jag hade bikini på mig. Annars brukar jag göra det för att liksom straffa mig själv.

6.  Jag beställde in en drink – utan alkohol förvisso – något jag aldrig brukar göra.

7.  Jag åt en liten snackpåse med chips, i sängen.

8.  Jag lät bli att bädda sängen på hotellet: två gånger.

9.  Jag åt gott – varje kväll.

10.  Jag svarade på ett sms.

Asta, det var i alla fall 10 av 25. Förutom att jag hade det underbart. Finaste Åsa med familj att umgås med. Och ensamma stunder när jag behövde det. Sedan skall jag fundera över det faktum att jag inte kunde uppfylla uppmaningen. Och uppmana er andra att fundera över vad ni egentligen tillåter er att göra för er själva.

Sov gott!