Att fundera lite kring mycket

Ok. Så står jag där jag står. Är där jag är. Trots obehagskänslorna jag har, måste jag omvärdera. Tänka om, tänka nytt. Mitt i en situation där jag egentligen inte ens orkar tänka. Faktiskt inte ens de mest enkla tankar. Jag kan låtsas. Simulera. Men jag måste bli äkta.

Ok. Så måste jag då fundera lite. Pedagog är jag. Ut i fingerspetsarna och det sitter i ryggraden. Alla klichéer kan radas upp och anammas. Vad tycker jag om med mitt yrke? Kontakten med människor. Att nå fram till dem. Att tända ett ljus och att få dem att växa. Tillföra något.

Vad tycker jag mera om att göra? Inspirera. Jag är ruskigt duktig på att inspirera. Är inte alls rädd för att tala inför folk. Massor av folk. Tycker om att fånga ögonblick och känslor och klä dem med ord – göra dem tillgängliga för alla. Trivs med att strukturera, finna ordning i kaos. Lösa konflikter. Se mönster.

Ok. Så HUR skall jag kunna göra detta? Finns det någon plats, nisch, där dessa kunskaper behövs? Där jag behövs? Där jag kan utvecklas? Bli min bästa version? Och. Dessutom. Försörja min familj??

För det är liksom centrumet i min inre storm just nu. Stormens öga. Jag MÅSTE omvärdera. Tänka om. Prioritera nytt. Oaktat hur jag sett min framtid innan. Jag skulle kunna göra det. Ställa mig i något gathörn och erbjuda en samtalspartner. En pedagog. En problemlösande retoriker utan scenskräck. Men. Det ger ingen inkomst. Alls. Inte heller finns det utrymme för alla de orden jag har inom mig att föra ner på papper. Många har gjort det bättre förr.

Så. Här sitter då alltså jag. Och funderar lite kring mycket. Och jag sitter verkligen mitt i stormens öga. Med vet skapen om vad som varit och med insikten om vad som väntar. Om inte…

Sov gott!