Att skratta bortom vett och sans

Har tvättat av mig sminket. Hängt in blusen i garderoben och tagit på mig mysbyxorna. Och nu sitter jag här. Igen. Men en mycket viktig och central sak är helt annorlunda: jag har muskelvärk i mellangärdet. Av skratt. Ty jag har skrattat bortom vett och sans.

Var ikväll på en arbetslagsfest. Vi fick låna en vänlig kollegas uterum och grill och där klämde vi ihop oss – lite drygt 20 personer. Ni förstår, där det finns hjärterum, där finns det stjärterum. Jo, det uttrycket fungerar faktiskt på oss. Det stämmer till sista stavelsen!

Detta inlägg är en hommage till mina fantastiska kollegor. Rakt av bara så. Jag kan ärligt säga att jag älskar dem. De är fantastiska människor, mellan ca 30 – 60 år. Män och Kvinnor. Oavsett när vi samlas och var, kiknar vi alltid av skratt. Det finns inte en enda som inte bjuder på sig själv, som inte kan skratta åt sina egna tillkortakommanden och som inte har tid att ägna en stund för att bry sig om en annan kollega.

De är ärliga och raka. Omtänksamma och humoristiska. Generösa. Vackra. Och otroligt roliga. Ack, så roliga. De är otroliga människor allihop. Och alla arbetar de med ungdomar. Med att lyfta vår framtid. Med att fylla dem med tillförsikt och tro på sig själva. Och de är människor som alla hamnat på helt rätt plats. Det finns inget annat sätt jag kan uttrycka mig på. Inget annat att tillägga.

Jag är otroligt tacksam över att få tillhöra denna skara människor och jag tackar min lyckliga stjärna för att jag, på outgrundliga vägar, faktiskt hamnade mitt ibland dem. Jag önskar de förstod hur mycket jag tycker om dem. Men just nu önskar jag att de alla skall sova gott. Med ett leende på läpparna.

Sov gott ni med!