Summa sidvisningar

2012-09-16

Att möta ett leende


Mötte ditt idag. Ditt leende. Som försäkrade mig om att jag inte var bortglömd. Att jag var saknad. Och att det inte bara var tomma ord. Det lade sig som en varm omfamning kring mitt lätt förvirrade hjärta. Tack.

Mötte ditt idag. Ditt leende. Åtföljda av ett par ord. Ganska många ord, som uttalades långt borta. Men ändå så nära. Leendet kom nog bara från ena mungipan, men jag visste att de också kom från ögonen. Tack.

Mötte mitt idag. Mitt leende. Speglat i förnsterrutan, över axeln på en av mina pojkar. Fylldes av lycka. För att jag är så lyckligt lottad. Att jag har så mycket. Som inte är alla givet. Mina vackra pojkar.

Sov gott alla – sov leende.


11 kommentarer:

  1. Vad fint!
    Sov gott min vän

    SvaraRadera
  2. När jag tittar på mina sovandes döttrar så tycker jag att jag är så vansinnigt lyckligt lottad. Och nu är dom 16 och 18år . Men de har känts exakt likadant hela tiden.
    Kanske om det går så ännu mer nu.
    Så jätte fin skrivet om dina vackra pojkar.
    Kramar i massor / Jane

    SvaraRadera
  3. Log lite trött alldeles nyss när min äldsta pojke somnade i soffan efter en sömnlös natt med öronvärk. Glad att jag kan jobba hemifrån.

    SvaraRadera
  4. Visst är det det bästa man kan ha, sina barn. Inget gör en så lycklig <3 Jag känner, speciellt sen jag vart sjuk, att jag inte vill missa en enda dag med dem. Njuter av dem varje sekund! Ibland urjobbiga såklart och sötast när de sover...men ändå de bästa man kan ha! Kram

    SvaraRadera
  5. Känner igen mig i ditt förra inlägg.....ja det är tur man har barn. kram

    SvaraRadera
  6. Vackert skrivit o sant hoppas du mår bra så önskar jag dig en härlig dag kram kram

    SvaraRadera
  7. Vad fint <3

    Ja man får inte glömma de som älskar en när man känner sig liten och osäker ibland.

    SvaraRadera
  8. Sååå fin skrivet... Mina gofisar bor inte hemma längre...saknar doften av dem...
    Kramisar
    Viveka

    SvaraRadera
  9. För mig var det särskilt viktigt när jag var sjuk att någon ibland visade att de saknade mig, utan att för den del lägga börda på på mig. Jag sorterade kraftigt bland kollegor. Rensade bort de som hörde av sig för att dra nytta av min kompetens fast jag borde vila, men behöll dem som tog kontakt för att de ville träffa MIG, utan baktankar!
    Sv: Jag är så glad för dina peppande kommentarer, tack!

    SvaraRadera
  10. I will. Somna med ett leende på läpparna. Hoppas få minst ett imorgon. Kanske om jag avfyrar ett själv. Bara för att visa hur glad jag blir. Kram

    SvaraRadera