Summa sidvisningar

2012-11-12

Att promenera


Med dig. Strax efter att regnet äntligen slutat falla. Solen tittade fram och vi ville se vattnet. Promenerade. Gick bredvid dig. Som så många gånger förut. Luften var rå, kall, men där gick vi. Du och jag. För att se vattnet.

Med dig. Så talar vi om så mycket. Om allt. Och ändå om ingenting. Eller kanske du får sagt det du vill. Vad vet jag? Ty jag talar inte de outtalade ordens språk. Kan inte tyda blickar, vet inte om tystnaden betyder något mer än just tystnad.

Med dig. Så blir allt dubbelt. Inbillar jag mig. Och det är det som är det jobbiga. För jag är de ”raka-rörens-tjej”. För längesedan slutade jag upp med att försöka förstå vad som egentligen låg bakom ett uttryck, en fras, en blick. För jag tolkade alltid dess underliggande mening negativt. I alla fall då de riktades mot mig. Alldeles för mycket onödig smärta.

Med dig. Promenerar jag så. Skulle vilja ta din hand. Hålla den hårt. Klappa din kind. Men vill inte tränga mig på. Inte missbruka ett förtroende. För om jag tolkat tystnaden rätt, så skulle det vara just det jag gjorde.

Med dig. Tycker jag inte om tolkningar. Outtalade icke-sanningar. Inte med någon. För vad som än skall sägas vill jag lyssna till orden. Goda eller onda. Jag vill höra. Bemöta. Förkasta. Omfamna. Utesluta. Jag är trött på tolkningar. 

Jag respekterar det uttalade. Oavsett. Drar inte på för stora växlar. Dömer inte. Men du – jag tolkar inte längre. Så tro inte att du sagt något. När det är outtalat. Tro inte att jag förstår. När du inte berättat. Så lovar också jag att jag inte tror att jag sagt något jag inte har sagt.

Sov gott!   

9 kommentarer:

  1. Så fiiint... Du är fantastisk.
    Kramis
    Viveka

    SvaraRadera
  2. Det här tar jag till mig. Direkt. Borde ge texten till somliga också. Ibland skriker det inom mig: Säg vad du menar! Istället för att prata runt omkring.

    Kloka ord.

    Men ändå. Klarar vi oss utan tolkningar?

    Kram

    SvaraRadera
  3. Det där träffade mig. Hur ofta lägger jag inte in/tolkar saker som är outsagda eller otydligt sagda. Tolkar negativt. Bra om man kan släppa det verkligen. Det är nåt jag jobbar på. Kramar!

    SvaraRadera
  4. Eller hur? Så lätt att läsa in känslor och tankar, fast de inte uttalas. Jag var på en spännande föreläsning för några veckor sedan som dessutom handlade om att kroppsspråket ljuger... Vi går in i olika roller i olika sammanhang, och vi visar upp de rollerna med ett invant kroppsspråk, som inte alls behöver visa vad vi egentligen känner...

    SvaraRadera
  5. Dina texter får mig alltid att tänka till.... Kram fina du!

    SvaraRadera
  6. Är expert på att tolka in saker i tystnad. Alltid till min nackdel. Att det är något fel på mig eller att jag gjort något fel. Vilket ju inte är fallet och jag försöker jobba med det där. När maken har överjävligt mycket jobb (så är det ofta) är han ofta inte komminicerbar, och jag tror genast att vi typ har äktenskapsproblem...men han har inte oss i tanken alls utan upptagen med annat i hjärnan. Men jag lär mig sakta men säkert att inte läsa in saker utan att fråga istället eller bara lämna det som en helt ok tystnad. Kram T

    SvaraRadera