Summa sidvisningar

2012-06-19

Att lägesrapportera


Så. Första dagen på min inarbetade (vi kommenterar inte det vidare, ok?) semester. Och hur är läget då då (eller: hurelegedårå?) Tja, det är nog väl, tackar som frågar. Huvudet upp och fötterna ner så att säga. Man har hälsan i behåll och tak över huvudet. Jomensåatteee.. Perfa, helt enkelt. Och du då? Hur har du det? Allt väl?

Så kan vi ju göra. Svara som vi brukar. Som vi är uppfostrade att svara. För gudbevaremigväl om vi liksom hänföll åt att beskriva det vi känner. Så där ärligt. Du vet, som vissa människor gör. Och då skruvar vi lite besvärat på oss och känner oss obekväma å den andres vägnar. Men. Jag tänkte bryta mot konvenansen. Här och nu ikväll.

Saker och ting är faktiskt bra. Träffade Syster II igår på grill hemma hos mamma och pappa. Fick tillfälle att träffa allas vår kära Asta på en fika. En fika på nästan sex timmar. Bara för att vi mådde så väl ihop, så tiden rann iväg. I dag kom älskade Å förbi med karl och dotter på en inomhusgrillning. Vi skrattade – som vanligt – till vi kiknade. Mina älskade pojkar mår toppen. Har landat i sommarlov. Allergierna de har har inte slagit ut dem helt. Så det är finfint.

Eller inte. På grund av två saker. Först: dagens i-landsproblem. Jag tror inte jag klarar av en mörk och regnig sommar. Kall och blöt. Den lägger sig som en våt, trött filt över mitt sinne och gör min kropp trög och tung. Den kramar ur mig lusten, lekfullheten och leendena. Sången och dansen. Jag fryser. In i märgen. Och törstar efter ljus. Och värme. En dryg vecka med ljus och värme i maj täcker på intet vis mitt behov. Jag skrumpnar.

Sedan: en ganska allvarlig sak. Jag har nu fått ett läkarutlåtande om att jag nog är på väg att krascha. Har haft en hel del åkommor under hösten/vintern som jag total ignorerat, men som jag faktiskt sökte för för en dryg vecka sedan. Och nu har svaren kommit. ALLA mina fysiska värden är fenomenala. Hur bra som helst. Järn/blod/sköldkörteln/ämnesomsättning/äggviteämnen/urin och avföring. Allt är läroboksexemplariskt. Men mina ryckningar, yrsel, migrän, avsaknad av aptit med mera kvarstår. För min läkare var det solklart. Min kropp sänder tydligen signaler med blåljusen på om att jag MÅSTE vila/sakta ner/stressa av.

Så, nu sitter jag här. Mitt i en fantastisk vardag. Med få bekymmer. Och längtar efter ljus. Och värme. Och vila. Och vila.

Hoppas ni får vila sött i natt!

PS. Dessutom skall jag klippa av mig mitt hår. Jag börjar tappa alldeles för mycket av det. På torsdag. Ja, jag säger då det... Och därmed nog om detta!!

10 kommentarer:

  1. Fina du, lyssna på doktorn! Passa på att vila, skriva, leva och njuta. Hoppas att sommaren skärper sig och ger er lite sol och värme snarast! Kram

    SvaraRadera
  2. Åh fika med Anneli. Ja lyssna på doktorn!! Tur du fick semester nu. Kram

    SvaraRadera
  3. Då kom "sommarlovet/semestern" i rättan tid med andra ord. Hoppas så att du får den vila du behöver för att ladda om. Och värme och sol och ljus. Vill också ha det. Behöver det!
    Jag har dock lyckan att ha en solresa inbokad. Åtminstonde en vecka med sol och värme. Längtar jag? Gissa?!
    Ta hand om dig nu!
    Kram

    SvaraRadera
  4. Hoppas du kan få tillfälle och ro att vila ordentligt. Viktigt att lyssna på dessa signaler. Gör saker du gillar och längtat efter. Kram på dig så håller jag tummarna för lite sommarvärme!

    SvaraRadera
  5. Sommar och semester... lika efterläntade båda två. Jag inledde min semester med förkylning i år. Inte så kul kan man väl tycka. Vill ju gärna köra på i 180 på semestern också, till exempel göra klart allt hemmavid och SEDAN kan man börja fira semester. Hm.

    Men... egentligen - varför kan man inte börja koppla av direkt då? Strunta i allt man "måste". Den här gången satte förkylningen käppar i hjulen, till min stora irritation. Jag har ju kommit ifrån det där med "att gilla läget" (i alla lägen)... Men...sambon tyckte: "det är bra att du blev lite sjuk för då MÅSTE du börja semestern med att vila". Så sant. För jag hade helt glömt hur man kopplar av. Men nu efter några dagar i vågrätt position, ensam hemma, så mindes jag igen hur man gör. Det är jag glad för. Nu kan semestern börja.

    Vi får hoppas på bättre och varmare väder och inte glömma att ta hand om oss själva - ordentligt. Kram.

    SvaraRadera
  6. Det låter inte så bra. Inte bra alls. Var nu så klok som du faktiskt är och lyssna på doktorn. Och oss. Ta hand om dig.

    Kram

    SvaraRadera
  7. Nämen du....nu måste du vara vara snäll mot dig själv o ta det lugnt....annars kommer Millan efter och tar dig.....kram

    SvaraRadera
  8. Lyssna på din kropp och på din läkare, lova det!

    SvaraRadera
  9. Lyssna, lyssna, lyssna på din kropp! Jag har brakat ihop en gång, det var en fasansfull upplevelse som jag inte önskar någon. Ta sommaren och bara var, inga prestationer, bara närvaro i nuet. Sen vet jag att det är svårt att veta vad som är bra och vad som är dåligt för en, jag har signaler från min kropp som jag borde lyssna på, men hur? Ta hand om dig, sötnos!

    SvaraRadera
  10. On the other hand there is certainly a growing focus on Candida in Naturopathic medicine.


    my web-site candidasvamp

    SvaraRadera