Summa sidvisningar

2013-04-25

Att inte komma överens - "Överenskommelser" av Simona Ahrnstedt


Mjooo, så är det. Faktiskt. Trots att jag försökt och försökt. Tagit på mig olika glasögon, som det så vackert heter. Så har det inte gått. Jag syftar på bloggdala-bokklubbens senaste bok ”Överenskommelser” av Simona Ahrnstedt. Som jag inte kunde förmå mig att läsa färdigt. Trots idoga försök.



Boken är skriven av Sveriges ”enda” romanceförfattare, som Ahrnstedt själv kallar sig i sin egen blogg. Och genrebeskrivningen är helt korrekt. Däremot blir jag mäkta irriterad när den ibland nämns i samma andetag som man talar om klassiska romaner som Austens och Brontës böcker. För den är långt ifrån som dem. För att vara rättvis mot Ahrnstedt, så är det inte hon själv som jämför sig med dessa författare.

Jag har otroligt svårt för denna genre. De stereotypa personerna, klyschorna och det moderna språket i en äldre miljö. Den rebelliska, fattiga flickan, som naturligtvis är underskön och den starke, tyste, missförstådde mannen av börd. Varför kan inte den kvinnliga huvudpersonen vara alldaglig i sitt utseende? Och varför måste mannen var tungsint? Och alla dessa fånig och tramsiga missförstånd. Jösses. Om man nu är så otroligt intelligent som kvinna som Beatrice tecknas att vara, varför kan man inte höja sig över förtal, skvaller och kanske ta reda på hur det förhåller sig?

Nej. Trots att jag under hela min ungdom faktiskt älskade denna typ av böcker, alla Allersromanerna, Sigge Starks böcker om missförstånd, onda och goda och sex och lust, och trots att jag lusläste hela Sagan om Isfolketserien, klarar jag inte att läsa denna typ av böcker mera.

Kanske säger det mer om mig? Att jag sätter mig på mina höga hästar? Att jag inbillar mig att jag är förmer? Nej, så känner jag verkligen inte. Det finns säkert många som kan ta sig till denna typ av böcker. Som tycker om att drömma sig bort. Men jag fixar dem inte. Trots att Ahrnstedts språk inte är dåligt. Bara banalt.

Alltså. Jag vet inte hur boken slutar. Mer än att Ahrnstedt själv skriver att hon följer alla ”romancebok-reglerna” så jag antar att det är ett lyckligt slut. Jag kan inte recensera den rättvist – för att jag inte har läst den helt. Men. Jag fixar inte det. Jag kommer inte överens. 

8 kommentarer:

  1. Hahaha, exakt så känner jag med! Jag blir arg och irriterad! När min recension väl kommer så kommer den att likna din väldigt mycket! Freja

    SvaraRadera
  2. Då hoppar jag över att läsa den boken!

    SvaraRadera
  3. Tänk så olika vi kan vara . Älskar fortfarande böcker som denna att drömma mig bort i.

    Du sitter inte på höga hästar och jag sträcker på ryggen och säger jag tycker boken va bra :-)

    Kram

    SvaraRadera
  4. Spännande att läsa så olika recensioner. Tänk att vi alla är så olika, vilken tur!
    Hoppas nästa bok passar dig bättre!
    Har inte läst denna men jag kan tänka mig att jag skulle tycka den är ok.
    Sagan om Isfolket. Å, vad jag älskade den serien. Hade allihopa böckerna!
    Kram Pia

    SvaraRadera
  5. Jag blir glad av att du inte läste klart boken! Anledningen är att jag tycker det är så viktigt att läsning är njutningsfyllt och när det inte är det, då ska man inte plåga sig igenom något. Vad jag tycker om boken vet du redan och jag tycker också det är spännande att man tycker så olika. Det tror jag inte har med textvana eller intelligens att göra, som en del diskussioner om litteratur skriker mellan raderna.(Och då menar jag inte det bokcirkelns medlemmar skrivit) Att hitta sitt avkopplingshål, oavsett vilket det är, är otroligt viktigt. Den här typen av litteratur är mitt hål.
    /Tråktanten

    SvaraRadera
  6. Jag hoppas du inte tog mitt inlägg som att jag menade att "du var förmer" som inte läste boken? :) Det gjorde jag inte.
    Intressant att boken tolkats så olika...
    Tror ingen av de andra böckerna väckt så olika känslor.
    Kram kram

    SvaraRadera
  7. Jag har också försökt läsa den boken. Blev intresserad när hennes författarkollegor pratade så väl om böckerna, dessutom är Simona A en väldigt trevlig person. Så när jag började låna e-böcker lånade jag den.

    Vet inte om det var ett korrekturex som hamnat hos biblioteket men så mycket fel har jag aldrig sett i en bok! Inte bara särskrivningar och omotiverade avstavningar bland alla hävande barmar och allvarliga män utan även av typen "Oscar den tredje" och "Karl den xii". Jag kom inte så värst många sidor. Tur att jag inte köpt den.

    SvaraRadera
  8. Lika underbart som det kan vara att fastna i en fantastisk läsupplevelse, lika plågsamt kan det vara att inte lyckas komma in i en roman trots upprepade försök. Att vara med i en bokcirkel skapar ju ett visst prestationskrav, på gott och ont, men det där kämpandet är det ju ingen mening med. Men ditt inlägg är också en form av recension och det var intressant att läsa!
    Jag kan absolut hålla med dig på många punkter, men jag kunde bortse från dessa och ta romanen för vad den var. Det goda med det onda. :)
    Kram!

    SvaraRadera