Summa sidvisningar

2012-06-23

Att skriva 100 inlägg


Det är det hundrade inlägget – på den här bloggportalen. Tänk, hundra tankar av ingenting och allting. Av stort och smått. Och ödmjukast inser jag att det faktiskt finns sådana som följer mig, i alla fall med jämna mellanrum. Det är stort det. För inte skriver jag egentligen om sådant som skulle kunna förändra världen. Om sådant som skulle kunna omstörta våra verkligheter. Nej, inte alls. Och inte skriver jag om vem jag är. Utan bara om det jag tänker. Men kanske är det så att jag är det jag tänker? Vem vet?

Om någon undrar så kan jag berätta att jag skriver mina texter direkt. Sittande på en divan-del i en soffa framför en öppen spis. Ibland värmer dess eld mig, men nu, under ljusa sommarkvällar, vilar den tyst och jag riktar min blick ut genom det stora franska fönster jag har vid min sida. Jag tittar på min spirea, på syrenen, på aklejorna utanför. Och låter tankarna vandra. Fritt.

Irl – in real life – är jag oftast ytterst stridbar. Drar mig inte för obekväma sanningar och inte heller för att höja rösten för de som inte har en egen. Med åren har jag dämpat mitt patos en aning, men misströsta inte. Det är enbart för att mina antagonister inte skall kunna mäta min styrka i en prolog. Så istället för att skjuta direkt, bidar jag numera min tid. Studerande den andre.

För man lär sig väldigt mycket om människor och om olika sätt att se på saker och ting, olika sätt att förhålla sig till ämnet om man kan hålla sig i bakgrunden till en början. Det har jag lärt mig. Blivit bättre på. Och om man ser på alla man möter som människor, fast var och en med sitt bagage, sina erfarenheter, kan man också få ner samtalet på en kommunikativ nivå. Där möjligheten för två kontrahenter att mötas är större.

Men. Det är irl det. Här bara tänker jag. Funderar jag. Och ni läser ändå. I alla fall ibland. Fantastiskt. Och vet ni vad? I en perfekt värld – sådan där som finns i botoxfixade tv-serier – så skulle jag vilja sitta på min divan och fundera hela tiden. Jämt. Och kunna leva på det. Men. Irl fungerar det inte så. För precis som alla pojkar vill bli fotbollsproffs (och många flickor med) och många tonårstjejer vill vara med i Top Modell/bli sångerskor/skådespelare är det många medelålders damer som vill bli navelskådande författare. Och då måste man utmärka sig. Eller sälja sig.

Därför fortsätter jag med bloggandet. Tills jag blir för trött. Och fortsätter att vara stridbar i mitt yrke och som förtroendevald. Så länge jag orkar.

Hoppas ni har en härlig midsommardag!

13 kommentarer:

  1. Fortsätt och fortsätt. Du skriver så bra!

    SvaraRadera
  2. Ja och tur är väl det. Föräven om du är en fantastisk bloggare och mästare med ord så behövs du i de rollerna. Inom politiken men ffa i skolan. Det är jag helt övertygad om att där är du oersättlig.
    Själv har jag lite bloggtorka just nu. Har du nåt käckt tips om vad jag skall skriva om?!
    Kram Asta

    SvaraRadera
  3. Jag gillar din blogg skarpt (som du säkert förstått) och jag har en förkärlek för bloggar som handlar om tankar och funderingar. När jag är på jobbintervjuer får jag ibland frågan hur jag hanterar konflikter. Och svaret blir att jag ytterst sällan hamnar i konflikter. Jag tror på dialog, inte monolog, och då brukar saker lösa sig utan att det blir konflikt. Det låter som ditt resonemang. Och även jag är en medelålders (övre medelåldern...) kvinna som gärna skulle bli författare, men som får nöja mig med att blogga... Ha en härlig kväll sötaste Ergo!

    SvaraRadera
  4. Hoppas du haft en fin lördag :)

    SvaraRadera
  5. Grattis till det hundrade inlägget.
    Jag bloggade varje dag förut men det har varit så mycket nu med hus och diagnoser hit och dit så jag har varken haft lust eller ork att blogga.
    Men jag tycker att det är jätte härligt att sitta framför datorn och göra ett inlägg då och då.

    Dunder kramar i massor finaste du / Jane

    SvaraRadera
  6. Vilket bra 100-inläggs-inlägg! Helt i din stil. Jag gjorde ett ganska meningslöst trädgårdsinlägg som nummer 100. :-P Får satsa på att bättra mig till det 500:ade!

    SvaraRadera
  7. Hej där!

    Visst är det härligt att blogga och få skriva var man själv vill utan att behöva fundera ;)Vi har haft det super i helgen och hoppas du och de dina haft det oxå! Vi syns på tisdag :) kram

    SvaraRadera
  8. Först vill jag gratta dig till dina 100 inlägg :) lät mysigt att sitta framför brasan :) & blogga min bror frågade mig igår måste du blogga varje dag? ja sa jag det har blivit en livsstil som med träningen liksom så käns det för mig :) idag blir det jobb :) sen ledig i morgon....hoppas du haft en ljuvlig midsommar & ursäkta att jag glömde att önska dig det innan :( ....men du får ett fång vild blommor här av mig :) kram å kram

    SvaraRadera
  9. Hej fina du! Hoppas att du hade en härlig midsommar! Jag är som du, skriver alltid på direkten och låter tankarna vandra. Ibland tar det en himla tid att knåpa ihop ett inlägg och ibland dansar fingrarna så snabbt över tangenterna att man inte själv hinner med. Grattis till ditt hundrade inlägg! Kram

    SvaraRadera
  10. wow hundra inlägg redan:-)det känns som man känner dig! Fast bara här ju när man tänker efter, duhar säkert ÄNNU mer att bjuda på IRF! Kram från köpenhamn!

    SvaraRadera
  11. Åh, vänta du bara...inom något år sitter jag på min divan...med din bok i handen och njuter av dina texter - IRL! ;)

    Du är fantastisk på bloggen och med all säkerhet i verkligheten med. När jag har en deppig dag sätter jag mig i soffan med ett geisha och läser din tolkning av Paris!

    Grattis till 100 inlägg! <3

    SvaraRadera
  12. Grattis och vilken skatt alla dina 100 Bloggar är och blir framöver!!! njut av att du skriver så bra och tillåter dig att bara vara och skriva också, de fria tankarna är ibland de bästa och väcker "andras" tankar och inspiration/reflektion.

    kram och ha en fin vecka

    SvaraRadera
  13. Det är härligt att du finns tycker jag och att du bloggar är väldigt trevligt. Gillar dina funderingar skarpt som du vet. Kram!

    SvaraRadera