Att vardagslaga

Det finns saker och ting som inte är riktigt bra där ute i verkligheten. Riktiga problem och bekymmer. Sådant som kan få hjärta och själ att brista och gå sönder. Och så finns sådant som finns på närmare håll. Som inte är bra heller. Som pollenallergi. L hade sin värsta period tidigare i vår, med björken. B har sin värsta period nu, med gräset. Det kommer tidigt i år. Och det är rent överjävligt.

Men så finns då en ”minsta typens” bekymmer. Som ändå kan gnaga i en och krypa in under huden på en. Som finns där som en irriterande ögonfrans som lossnat och krupit in bakom ögongloben. Det finns det här bekymret med att vardags laga. Mat. Och därmed också att handla.

Jag njuter inte av att laga mat. Eller baka. Men. Jag är duktig på det. Så det är inte det att jag inte kan. Tro inte det. Jag tycker bara att det är så otroligt tråkigt. Tyvärr. Jag har lagat mat i större delen av mitt liv. Äldsta systern till tre syskon. Med en mamma och pappa som arbetade treskift på en fabrik. Då fick man faktiskt hjälpa till. Laga färdigt förberedd mat och skala mängder med potatis.

I början av mitt ”vuxenliv” bakade jag allt bröd vi åt. Vi hade inte råd med annat. Lagade all mat från grunden. Köpte hela kycklingar – eller höns, när det var som värst – och styckade. Inälvsmat. Så jag kan laga mat. Känner mitt kött och mina kryddor. Kan reda en sås. Och så vidare. Men allt detta spelar ingen roll nu.

Nu lagar jag mat varje dag när jag kommer hem ifrån jobbet. Varje dag har vi MINST ett mål lagad mat. Vi arbetar båda 100% och jag har politiken upptill. Men S äter bara smörgåsar på jobbet och vill ha mat. Han lagar också mat. Men vardagsmaten är min. Vilken lycka! För S äter inte fläskkött. Han kan inte äta lök i någon form. L äter inte potatis, om det inte är pommes, inga grytor, inga såser och helst ingen marinerad kyckling. Inga kokta, gratinerade, frästa eller smörstekta grönsaker. Ingen ketchup. Inga tomater. Bara råa grönsaker.

B äter det mesta, som alla hungriga tonårskillar, och sedan äter han en limpa smörgåsar, en tallrik fil, fem äpplen, lite korv och ett helt paket riskakor. Varken S eller L gillar att äta rester. Alls. Och de börjar tröttna på lax och på pasta och nudlar. Så detta är läget hos oss. Och då har S och jag ALDRIG skämt bort killarna med att laga flera olika sorters mat bara för att de inte ville äta det som bjöds.. Suck.

Så jag ser med bävan fram emot sommarlovet. Frukost (mest brunch), sedan lagat mellanmål och så middag. Och däremellan ett par fikor och picknickkorgar. Jag bävar för mitt ”minsta typens” bekymmer. Och önskar att jag finge få bort den irriterande ögonfransen. Innan jag river ut ögonen på mig.