Summa sidvisningar

2013-02-19

Att recensera "Öster om Heden"


Bloggdalas egen bokklubb, startad av fantastiska Asta, presenterar Viveka Lärns bok ”Öster om Heden”. Jag recenserar den två dagar försent. Ber naturligtvis om ursäkt. Det var mycket ohövligt av mig. Och slarvigt. Särskilt som jag läst ut den i tid. Nåväl, för att strö klyschor omkring mig säger jag, ”den som väntar på något gott väntar aldrig för länge…”



Lärn ger röst åt en grupp människor som lever i dagens Göteborg. Fem män och tre kvinnor. De är alla sammanlänkade genom sitt postnummer och en ruggig höstkväll vinner de alla en större summa pengar på Postkodlotteriet. Pengarna är lika välkomna hos dem alla, trots att de flesta av dem lever gott. Till och med mycket gott. Två och två hör de ihop: mor och vuxen son, två äldre bröder och två äkta par. Man och hustru.

Lärn beskriver dem alla rätt upp och ner. Ger dem lika mycket utrymme. Bilden hon tecknar av dem känns lite schablonaktig, lite som om de vore klippdockor, utan dimensioner. Jag kommer på mig själv att fundera kring Lärns syn på människor. För genom sitt sätt att beskriva sina figurer, avslöjar hon mer om vem hon är, än vilka de är. Hennes åsikter lyser igenom. Ibland överraskar hon, genom att låta en av karaktärerna beskriva en annan, och då ändras bilden.

Kanske är vi människor parodier på olika typer? Kanske är vi inte särskilt unika och mångfacetterade? Tja, vem vet? Berättelsen i ”Öster om Heden” går nämligen i denna loop. Efter en långsam början börjar man intressera sig för människorna. Sedan börjar bilden av dem klarna. De åker på en gemensam resa, alla åtta, till Afrika. Kenya. Och det som händer där snabbar upp händelseförloppet. Man lockas läsa vidare. Men så låter Lärn dessa ömkliga människor förbli parodier. Klyschor. Och det är synd. För hon hade kunnat bryta loopen. Hon hade valet att låta dem bli något annat. Något oväntat. Inte dramatiskt eller fantastiskt. Bara oväntat.

Nej. Viveka Lärns språk talar inte till mig. Boken är välskriven. Rent skriftmässigt. Jag gillar den lågmälda tonen. Det avskalade. Men. Berättelsen är ointressant. Jag skiter ärligt talat i hur det går för romankaraktärerna. De är platta och agerar PRECIS som förväntat. Och det är synd.

Nåväl, en bok är en bok är en bok. Men nu förstår jag varför jag inte brydde mig ett dugg om Saltön och dess invånare.

Ser fram emot nästa bok! Sov gott!! 

11 kommentarer:

  1. Jag gillade Saltön på tv jätte mkt. Å jag gillar den här typen av böcker ibland. Men nja, annars håller jag med dej om det mesta. Kramis

    SvaraRadera
  2. Det där med böcker är så spännande, ibland talar de verkligen till en och ibland känns det mest blaha. Just nu läser jag "Awaken the Giant Within" av Anthony Robbins. En av de bästa coachingböcker som någonsin skrivits, och varenda blad jag vänder bjuder på mer. Härlig känsla! Kram på dig

    SvaraRadera
  3. Uppgiften har inte med dig att göra, så ingen anledning till oro! :-) Men erbjudandet står kvar om/när du är redo. Kram!

    SvaraRadera
  4. Bra att du tar upp det, jag tjatar och tjatar på folk som vill lära sig skriva hur viktigt det är att skaffa sig karaktärer med lite botten. VARFÖR gör de som de gör.

    SvaraRadera
  5. Hej på dig :) alltid lika kul med ditt besök :) hur är det med dig då? bra hoppas jag ju, ja jag har nyss kommit från jobbet så här är det inte många knop men jag önskar dig en skön dag å kväll kraM

    SvaraRadera
  6. Å jag gilade saltön och jag gillar hennes berättarröst men jag har inte läst något av henne.
    Kram

    SvaraRadera
  7. Jag gillade Saltön. Men har inte läst någon bok. Av författaren.
    Kramar i massor / Jane

    SvaraRadera
  8. Gillade också Saltön men tror inte jag läst något av henne.
    Såg Du bakade Cupcakes med Dina killar, följde Du mitt recept ? ;-)
    Snartslutet på veckan kram till Bästkustens finaste bloggare
    Mia..

    SvaraRadera
  9. Jag har dåligt samvete, jag varken läste boken eller skrev recension. Men jag har köpstopp och lyckades inte låna boken någonstans. Jag har fortfarande köpstopp, så jag kommer kanske inte att kunna vara med nästa gång heller, trist! Sen har jag läst Lern och tyckte då ungefär som du skriver här, det är lite platt och enkelt... Fast så är ju jag rätt kritisk till det mesta, arg tant som jag är...

    SvaraRadera
  10. Njäe, schabloner kan jag vara utan. Det finns så mycket bra, intressant och roligt att läsa. Så tack, nu behöver jag inte läsa den.

    Fast jag blir nyfiken på om hon anspelar något till Öster om Eden och dess handling.

    Kram

    SvaraRadera
  11. Hej!
    Kul att få läsa din recension också. Vi verkar alla tycka ganska likt. Undrar om vi är ganska lika? Folk som gillar att skriva och läsa kanske är på ett visst sätt... lite djupare och mer analytiska än vanligt folk? :)
    Intressant det här du säger om hur författarens människosyn lyser igenom i hennes karaktärer. Jag tänker lite så när män skriver böcker där en kvinna har huvudrollen (tvärt om också, men mest då eftersom jag är kvinna). Det märks ganska så fort om den manlige författaren inte alls förstår sig på det kvinnliga könet. Men gör han det, på riktigt, sådär så att man nästan tror att en kvinna har skrivit boken... då blir jag alltid lika imponerad. Helt obefogat kanske... jag vet inte! :)

    Ha det gott!
    Kram!

    SvaraRadera