Summa sidvisningar

2013-02-16

Att se bortom trädgården


Jag tittade bortom den höga häcken. Såg något annat. Ett kargt, dimmigt stäpplandskap. Med ett vatten som svagt hördes i fjärran. Från de nakna grenarna hängde stora, tunga vattenstinna droppar. Marken bubblade med ett klafsande ljud. Det kändes vått. Ruggigt. Och kallt. Det kändes som om kedjehuset balanserade på randen till något olycksbådande.

Andra, mörka kvällar, såg jag inte trädgårdens ände. Rummet speglades i de svarta fönsterrutorna och jag blundade när jag gick fram för att dra ner persiennerna. Där ute lurade något farligt. Mörkret hade tusen ögon. Hårda kalla händer med kloliknande fingrar. Och jag ville inte se något av det. Det räckte att känna.

Inte ens ljusa, varma sommarnätter tyckte jag om dessa fönster. Två stycken. På nedre botten, i det vi kallade gästrum. Eller hobbyrum. Det största rummet i huset förutom vardagsrummet. Så därför var det lagom stort att stå och mima i. Dansa i. Sjunga i. Om man lät bli att titta mot fönstren. Så det gjorde jag. Lät bli att titta mot fönstren.

Tänkte bara att ni ville veta. Att man inte alltid kan titta ut genom fönster. Och att det inte alltid symboliserar något. Annat än att man väljer att stå ut med en klump i magen bara för att få sjunga. Och dansa. En kort stund.

Sov gott! 

7 kommentarer:

  1. Natten har tusen ögon som följer mej varje steg jag tar, natten har tusen ögon så det är bäst att jag stannar kvar.
    Hujeda mej ... Jag som e så mörkrädd!

    SvaraRadera
  2. Jag minns hur jag tyckte att det var otäckt med det kompakta mörkret utanför fönstren i mitt barndomshem. Sena höstar innan snön och innan vägbelysningen kom till byn...

    SvaraRadera
  3. Man kan genomlida mycket för att få göra det man vill. Kanske kan det hemska då till och med glömmas en liten stund.

    Kram

    SvaraRadera
  4. Jag har alltid varit lite mörkrädd, vet faktiskt inte varför. Men ibland ger jag mig ut och springer om höstkvällarna ändå. Vill inte låta mörkret vinna... Kram

    SvaraRadera
  5. Jag unviker fönster när mörkret lagt sig, jag är otroligt mörkrädd.
    Kramis

    SvaraRadera
  6. Tittar in och önskar dig en fin vecka.
    Ja mörker, det finns många sorter.
    Behagligt, skrämmande, kompakt, svart!
    "Var inte rädd för mörkret ty ljuset vilar där..."
    Den gillar jag!
    Kram

    SvaraRadera
  7. Usch! jag känner igen känslan. Hade sådana rutor i mitt flickrum.
    Men med persiennerna nere så var det helt Ok.
    Kramar i massor finaste du / Jane

    SvaraRadera