Summa sidvisningar

2013-06-26

Att dansa med vargar

Vargarna kom med kriget. Hon hade länge anat dem. Förstått det. Och hon såg det nu. Hon rätade på sin rygg och ställde sig raklång upp. All den ved som kommit med lastbilen under dagen var kunnigt travad längs med husets kortsida. Hennes andedräkt stod som rök ur munnen, men trots kylan var hon varm av arbetet. 

Hon är en lång och ståtlig kvinna, där hon står. Kortklippt ljust hår. Skarpa blå ögon. En stadig kropp, med breda axlar, kraftiga armar och starka ben. Hon vet att det är det som så många gånger har räddat henne. Här. I ett männens land. Då är det bra att inte ge sken av liten bräcklig kvinna. Det är bra att vara såpass lång att man kan se ner på de flesta män. Tänk att man kunde få nytta av detta lyte. Att vara tre gånger så stor som syster och mor har inte alltid varit roligt. Men då var länge sedan nu – det som var. Ett helt annat liv. 

Hon ser bort mot solnedgången. De sista strålarna färgar de mäktiga bergen svarta, men hon vet att de egentligen är täckta med grönska. Höga, kullriga berg. Som gömmer vargar. Precis som med så mycket annat har hon vant sig vid dem. Bergen. Vant sig vid deras dubbla natur. Skuggan de kan ge heta sommardagar. Det klara, rena vattnet från dess källor. Men också skyddet de ger vargar. Först, under kriget, i form av mänskliga vargar. De vällde ner längs bergets sidor om nätterna. Använde berget som skydd för deras illdåd när de stack staden i brand och sköt allt som rörde sig. Nu de riktiga vargarna. De som bara följer sin naturliga instinkt.

Hon ryser till. Nej, det finns ingen tid att fundera kring det nu. Helt onödigt att gräva i det som var. Nuet erbjuder nästan lika mycket otäck spänning. I det nya mörkret ser hon plötsligt rörelser i bergets buskage. Ögon som glimmar. Sakta vänder hon sig om. Går in mot huset. Hon har sett så mycket i sitt liv. Ingen orsak att gripas av panik för lite vargar. Hon tänker gå in och ringa och berätta om vargen för sin två älskade barnbarn, B och L. De bor i ett annat land. Långt borta från vargar som vill dansa en månskensnatt. Som deras farmor tänker hon dela med sig av det hon sett – men också tala om hur mycket hon älskar dem.

Sov gott

5 kommentarer:

  1. Åh, jösses, M. - Det där är skitbra. De första raderna gav mig gåshud.

    SvaraRadera
  2. Igen, de där första raderna skulle bli sådana som folk lär sig citera, i stil med "Han kom som ett yrväder en afton i maj med ett höganäskrus i en rem runt halsen" eller "När Gregor Samsa vaknade på morgonen märkte han till sin förvåning att han förvandlats till en skalbagge"

    Fan girl - out.

    SvaraRadera
  3. En vacker bild av en stark kvinna, älskar ditt sätt att skriva!

    SvaraRadera
  4. Så fint du beskriver en stark kvinna.
    Kramar i massor finaste vännen / Jane

    SvaraRadera
  5. Så himla bäst. De där vargtexterna berör...!!! Ja skriv en bok för tusan!

    SvaraRadera