Att leva upp

Upplever sommaren i fulla drag. Njuter av den. Av värmen. Solen. Ljuset. Lever upp. Lever lättare. För till och med de tråkigaste varjedagssysslorna har sommarens skimmer.

Bara en sådan sak som att sent på kvällen, promenera i t-shirt. Utan att huttra och ångra att man inte tog med sig fleecen. Känna de varma vindarna fläkta. Följa de vidunderligt vackra solnedgångarna, bara för att ett par timmar senare möta de likaledes vackra gryningarna.

Dricka kvällskaffet på altanen. Strunta i häckklippning och ogräsplockning. Vila bort en halvtimme i den sköna solstolen. Cykla i bara en klänning. Utan jacka. Och gå ut med nytvättat hår och låta det soltorka, utan att bekymra sig för öroninflammationer.

Sticka ner fötterna i den varma sanden. Bada i lagom salta hav. Se fram emot att bada i den egna sjön – sjön där nästan inga andra badar. Musik utomhus på avstånd. Frozen youghurt med en massa goda bär som topping. Jo, jag lever upp på sommaren. Då upplever jag är världen är god. Egentligen. Faktiskt. Och min tango-själ läker en smula.

PS. Tack för tipsen om vad kramperna kan bero på i förra inlägget! Skall faktiskt se om jag inte kan få fatt i en kiropraktor..