I
kväll: Låt du gråter till.
Det
finns en del. För ibland behöver man gråta. Jag gråter. Jag
behöver det. Då tar jag min musik, hörlurar, och drar iväg. Ut.
På timslånga promenader med vinden i ansiktet. Längst bort på
uddar ingen går. Och jag gråter. Låter tårarna rinna. Hulkar
lite. Sörjer. Världen. Kosmos. Människan. Och kanske också lite
mig själv. Gråt renar mig. Renar min själ. Precis som skrattet
gör. Därför skrattar jag gärna. Lika gärna som jag gråter. Men
gråter gör jag helst för mig själv.
En
ESC-låt jag gråter till:
”Ostani”
med Goran Karan för Kroatien 2000. På orginalspråket och engelska.
Ha
en finfin kväll!!
Jag gör precis som du. Gråter på mina rundor. Gärna ensam med min hund vid havet. Gärna med blåsten i ansiktet. Det mesta blir lite lättare sen. Havet ger mej nästan alltid perspektiv.
SvaraRaderaJagär en öppen människa, generös med mina känslor å med att anförtro. Men gråter gör jag ogärna inför andra. Kram å god natt min vän
Ack, ack...vemodigt. :-)
SvaraRaderaJa jag känner igen mig. Fast jag går i stallet och gråter med lurarna på ;)Kram.
SvaraRaderaja jag gråter sällan på promenader eller vid vattnet för där mår jag väldigt bra....och har fullt upp med hundarna. Däremot fälls det en och annan tår här hemma...kram på dig!
SvaraRadera