Att spela roll

Vi spelar roll. Alla vi. Du och jag. Vi spelar också roller. Inte så mycket att vi gör oss till och skapar en någon vi inte är, utan mera så att vi har en roll beroende på vilken relation vi har. Till varandra. I natt funderar jag på mina roller. Dels för att jag sitter och arbetar med ett bildspel till min mammas 60 årsdag. Dels för att jag idag blev intervjuad. För första gången i rollen som författare.

Dotter. Min första roll. Förmodligen kan jag inte alls rättvist beskriva hur jag är som dotter, ty jag står inte på den mottagande sidan här. Här bara ger jag. Men jag var första barnet. Första barnbarnet på min mamma sida, första flickbarnbarnbarnet på min pappas sida. Först i släkten att ta examen från universitet. Först med ganska många saker. Mig kunde de alltid lita på. Mamma säger att hon aldrig var orolig för mig. Hon var säker på att jag alltid skulle klara mig. Jag var ordningsam. Men rätt hård. Tyckte inte om flams och trams. Och var sur och inbunden hela puberteten.

Syster. Min andra roll. Där jag beskyddade och tog strider. Tog hand om och retade mig på. För Syster I var det nog så. För Syster II och Bror var jag något annat. En extra mamma? Tio år äldre och tidigt gift. Förmodligen var det så. En rejäl och präktig storasyster. Lite tråkig, men snäll.

Hustru. En ordningsam och plikttrogen hustru. Tror jag nog att han tycker. En duktig och redig människa som inte tycker att matlagning är roligt och som är pedant ut i fingerspetsarna. En sådan hustru är jag. Inte en sexigt, lekfull en. Borde det ändras? Borde det ha ändrats?

Vän. En mycket lojal vän som tycker om att träffas och ha kul. Som inte funderar kring om du eller jag skall ringa först, bjuda först eller ta första steget. Som bara gör. Och inte har några baktankar och inte heller några förväntningar. Utan bara tycker om. Punkt. OM vi nu är vänner.

Mamma. Vet inte. Hoppas att jag är en bra mamma. Det enda jag vet är att mina pojkar vet att jag älskar dem och är stolt över att få vara deras mamma. Och jag tror att det räcker långt. Jag arbetar varje dag på att bli en bättre mamma. För precis som med respekt, så är inte moderskapet något man ”får till skänks” gratis. Man måste arbeta på det.

Lärare, arbetskollega, partikollega, kommunalpolitiker, föreläsare, bloggare och nu sist författare. Andra roller. Som jag faktiskt inte alls vet hur jag uppfattas i. Skulle vara intressant att veta. Eller hur? För vi alla spelar roll. Oavsett vilken roll vi har.