Summa sidvisningar

2014-04-11

Att sagolyssna

”Brödet som mättar hunger”, ”vattnet som släcker törst”. Ordens melodi sveper genom rummet. ”De Uråldriga bergens berg, de Uråldriga flodernas flod” Hur vackert kan något låta? Hur kan något bli mera poetiskt? Hennes röst ljuder genom rum och tid. Trots det faktum att hon befinner sig i Landet i Fjärran.

Hur skapar man ordens magi? Hur säger man med en mening vad som tar andra århundraden att säga? Hur får man vuxna, logiska människor att rysa av välbehag, av hur orden formas i ens mun? Varifrån kommer gåvan? Den gåvan som ger oss Morgonljusets bro och Månljusets bro?

Det går inte att förringa denna författarröst. Som givit oss ”spelar min lind, sjunger min näktergal” eller det enkla ”du och jag Alfred, du och jag”. I det ögonblick jag uttalar orden på sängkanten inne hos L innan han somnar, minns jag en liten 9år. Som själv läste orden. Och rös av välbehag. Tänk att kunna skriva så! Allrakäraste Syster. Du fattas mig. Ungen min får du aldrig.


9år är äldre nu. Mycket äldre. Men ryser fortfarande av välbehag. Och drömmer bara om att kunna beröra på samma vis. Nå någon med samma sagoröst. Med ord som man ryser av välbehag inför.

5 kommentarer:

  1. Du har så rätt, dessa meningar, ord är underbara.
    Minns oxå både när jag var liten och läste själv och senare i vuxen ålder läste för barnen. Minns att jag själv var lika upprymd som dom var...
    Ha en finfin dag!
    Kram

    SvaraRadera
  2. Vissa berättare har bara en så unik röst. Men jag kan tro att det också handlar om möjlighet/vilja/uppmuntran att utveckla sin egenhet. Jag fick läsa en text från en elev härom dagen som bara var en enkel övning, men det var en passage i texten där en liten latinamerikansk pojke låg hopkrupen bakom några tunnor i en hamn, svårt bränd efter en olycka. Tror ordlydelsen var " Det enda som höll honom vid liv var dofterna från kryddorna i tunnorna och ljudet av sjömännens sånger från kajen". Och jag rös över hela kroppen. För det var en så oerhört stark bild. Jag hoppas bara han orkar fortsätta skriva på samma sätt.

    SvaraRadera
  3. Hon är en fantastisk berättare! Man vill bara lyssna mer och mer..

    SvaraRadera
  4. Och allra mest fantastiskt är det när Astrid läser sina egna texter. Så otroligt vackert!

    SvaraRadera
  5. Åh vad glad jag är att du kom och sa hej idag! ♡ Varit glad hela dagen! ♡

    SvaraRadera