Att samtala

Nä nä nä. Vänta lite nu. Vad var det som just hände? Hur kunde det bli så här? Var det verkligen så jag sa? Men nej, det var det faktiskt inte. Jag sa precis det jag sa. Det var du som missförstod. Min text, min tolkning.

Jag skrev att jag samtalar och tar debatten. Det är nämligen så här: jag brukar vara artig mot de allra flesta. Det är sådan jag är. Jag samtalar och pratar med de som hotfullt närmar sig mig på valtorg. Jag talade lugnt och stilla med Kent Ekeroth. För jag skriker inte åt folk.

Som jag vill bli bemött, möter jag andra. Därför säger jag ”hej”. Ber om ursäkt när jag tränger mig förbi. Tilltalar folk med namn. Jag tar gärna en debatt. Och jag tar mig den friheten att låta bli att ta den också. Men. Att samtala, prata med någon, betyder INTE att jag respekterar den personens åsikter. Och det betyder INTE att jag tänker samarbeta.

Den dagen jag tänker samarbeta med någon kommer jag säga det klart och tydligt. Och nu säger jag klart och tydligt: NEJ – nej, jag kommer INTE att samarbeta med SD. De människor som röstat fram mig vet att jag är antirasist. De har hört vad jag står för. Och jag behöver inte ta hänsyn till de som röstat på SD – för mina väljare har röstat på tvärtom.

Så nu vet du det. Men samtala om vädret med dem, det kommer jag alltid att göra. Ta debatten, kommer jag fortsätta göra. För jag respekterar alla människor, även om jag föraktar deras åsikter.