Att bilda sig

En uppfattning. Att bilda sig en uppfattning. Är en naturlig följd av att få en bildning. För med bildning följer en kunskap, vilket möjliggör ett ställningstagande. Därför är bildning av största vikt. Det som betyder mest av allt.

Och bildning kan man förskansa sig med på många olika håll. Den klassiska, akademiska. Den bildning som kommer av hårt arbete och folkbildning. Och den bildning som föds ur rädsla och skam. Den farligaste formen av dem alla. För jag har sett den i vitögat.

Jag lyssnade i går på en man som bildat sig till en uppfattning om saker och ting. Denne man var säker på sin sak och vilade tryggt i det som han uppfattade som sanning. På ett självklart sätt utgick han från att alla delade hans åsikt, och därför blev han svårare att ifrågasätta. Men han hatade. Oj, så han hatade.

Och jag tittade på honom och slogs av en sak: varför är alla rädda, arga män så små? Hitler. Napoleon. Och nu Järnrör. Förvisso fanns det små, goda och fridfulla män också: Dalai Lama. Mandela. Gandhi. Men varför är det de som bildar sig uppfattningar om saker och ting? Har det något sammanband? Eller är det en slump? Förmodligen är det inget annat än ett olustigt sammanträffande.

Men Järnrör såg så liten och inte alls särskilt tuff ut när jag kom emot honom. Tur då för honom att jag har bildat mig en uppfattning om att möta alla med respekt och att jag som är stor skall vara snäll. Och därför avhåller jag mig från att sjunka ner till samma hatfulla nivå. I alla fall ett tag till. Men jag är inte främmande för ombildning.