Att tänka sommar

Jo. Nu är den nog här. Min hett efterlängtade sommar. Nu får den bli som den blir. Vädermässigt. Ljusmässigt och alltannatmässigt. För jag vill verkligen njuta av den i år. Hur den än månne bli. Och det är väl det enda vi säkert vet: att den kommer att bli.

Jag har några mål i sommar – några saker som jag absolut vill känna att sommaren 2014 bidrog med till i minnenas bank:

-   Jag vill vila mig otrött. Sova tills jag vaknar och verkligen vila utan att ta en massa hänsyn till konventionen och ”vad som passar sig” för en vuxen kvinna.

-   Jag vill stanna upp och minnas dofter. Eller som det ögonblicket i morse, när jag cyklade till jobbet, då jag hörde göken som gol. Från väster.

-   Jag vill prata långt och mycket med mina två älskade pojkar. Fnissa med dem. Spela en herrans massa kort.

-   Hoppa studsmatta. Hoppa ändå upp till himmelen!

-   Läsa böcker, minst ett par varje vecka.

-   Äta en massa jordgubbar. Och vattenmelon. Och dricka sjutusan mycket kall smoothie.

-   Kunna vara på vår oändligt vackra sandstrand vid havet. Ligga på mage och lyssna till alla sommarljud.

-   Tjuvlyssna på min vackra stads alla utomhuskonserter. Särskilt den med Weeping Willows.

-   Under en regnig helg se hela BBC:s tv-serie ”Stolthet och fördom” Ensam – så att jag riktigt får njuta.

-   Ha en fantastiskt fin vecka på Mallorca med god mat.

-   Orka fortsätta träna (har jag egentligen ingen lust med, men jag avskyr hur otränad och äcklig jag känner mig just nu)

-   Faktiskt ta mig tid att göra dagsutflykter till Bohuslän. Och Skåne. För att det är vackert.

Jo – visst är sommaren här. Och visst kommer den att bli bra. Och det viktiga är att den blir. För alternativet till det hade varit så mycket värre.