Summa sidvisningar

2013-10-22

Att kanske


"Kanske skall jag sluta tala? Helt och hållet? Låta tankar och önskningar gå i dvala? För hur jag än sparsmakat yttrar orden faller de tungt. Tydligen. Sättet jag talar på är fel. Tonen jag använder är inte rätt. Avsikten med vad jag säger är inte korrekt. Förstår jag av den tystnad som möter.

Kanske skall jag sluta tala? För mitt i en mening tystnar jag ändå. Mitt i en förklaring försvinner mina ord. Ingen finns och tar emot dem och i det kompakta ingenting som möter dem faller de platt. Bara för att jag för en gångs skull faktiskt rakt av försöker beskriva det jag ärligt känner. Så finns det inget att landa i. Anar att det är ovanan i det hela.

För så har jag inte talat innan. Då jag alltid först föreställde mig hur det jag skulle yttra skulle påverka. Föreställde mig alla scenarier, alla möjliga utgångar. Och alltid valde de orden som skulle orsaka minst oreda, minst irritation. För dig. För alla.

Och nu. Nu när jag talar från hjärtat, när jag gör mina tappra försök att uttrycka mig sant, möter jag avsmak. Så kanske skall jag sluta tala? Bara lyssna. Och göra. Så blir alla nöjda."  

5 kommentarer:

  1. Nu har jag läst med min blonda (blonderade) hjärna, och jag begriper ingen ting fast jag läste inlägget tre och en halv gång.. Det vart nog lite väl krångligt för mig . Haha









    Men jag vill gärna svara på ditt andra inlägg nedan en bit.
    Att fundera klart!!!
    Jag tycker att du är en tiopoängare. Jag tryckte på bilderna så att dom blev större och du kvalificerar även för ordet vacker. Jag använder mig ju inte av sådana ord, utan jag tycker att du är vrålsnygg så att klockorna stannar.
    Jätte roligt att få se dig i din vidunderligt fina kropp. (AVIS) absolut. Blink
    Kramar i massor finaste och vackraste du / Din vän Jane

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fina Jane! Vad glad jag blir att du kommer tillbaka och läser och läser om!! Det är stort för mig skall du veta! Sedan är nog inlägget lite ambivalent, lite svårtolkat.. Så det har inget att göra med att du är blond ;) Där är vi lika blonderade du och jag!! *skrattar*

      Sedan: *ler* Tack du! Vilken respons! Jag kan inte se det du ser, men jag tycker allt att jag är rackarns trevlig.. Och du - när det kommer från en puma som du så slår det mig att du också verkar vara hur trevlig som helst!

      Kramar i massor

      Radera
  2. Ja du, sanningen kan vara hård fast det är det ända vi borde tala. Jag och min man talade om att ibland behöver man välja sina sanningar. Jag har gjort en tvärtom resa från att vara så sann som möjligt och tala det som är sant till att ofta numera bara vara tyst. I alla fall på min arbetsplats.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mmm, ja, det där med sanningen är inte lätt.. För vad är sant? Det jag uppfattar eller det som andra uppfattat? Vilken är viktigare än den andra? Vem har tolkningsrätten?

      Jag har alltid stått för det jag sagt. Däremot har jag aldrig sagt allt jag tycker. Och det har jag gjort på min egna bekostnad. Och nu får det vara nog med det. I alla fall i vissa fall. Och då blir det svårt.

      Kram på dig!

      Radera
  3. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera