Summa sidvisningar

2013-09-19

Att börja det hela


Hur börjar alla börjor? Var det ett slut som startade en början, eller tog början slut innan det ens hunnit utvecklas? Hur började egentligen det hela?

Jo. Jag föddes. Så började min början. Det som skulle bli mig. Så formades jag av arv, miljö, omständigheter. Jag skulle nog alltid varit jag, men på olika sätt, beroende på vilken av mina parametrar som hade givits mig annorlunda. Mitt arv hade dock alltid varit mitt arv – ty, den genetiska historien kan man inte välja bort. Den andra historien, den om livet, den går att välja att uppleva genom olika glasögon. Så det arvet hade jag kunnat välja i sinom tid.

Naturligtvis hade jag tett mig annorlunda för min omgivning om jag inte hade prövats så hårt. För då hade andra egenskaper hos mig varit dominerande, medan de åter andra bara skymtats då och då. Men livet är inte rättvist på det sättet. Alls. Dock har jag fått en unik chans att rekonstruera min början. Att skapa min alldeles egna början.

En ny chans på vem jag är fick jag för drygt ett år sedan. När jag smällde in i utmattningsväggen. Nu står jag här – ett år senare – och aktivt väljer vem jag skall vara i denna nya början av det liv som är mitt. För jag har inte längre kraften att själviskt vilja vara allt, nu måste jag välja. Och då väljer jag den del av mig som jag tycker bäst om. Så börjar min början: att faktiskt våga sakta farten lite, att faktiskt våga vila färdigt, att faktiskt våga lämna också sådant som är en del av mig. I alla fall tills jag kommit ut ur början och finns mitt i det!

8 kommentarer:

  1. Jag har börjat om två gånger efter jag fyllde 40. Första gången då jag gick in i väggen och skiljde mig så nu flera år efter då allt kom i kapp mig.
    Det gäller att välja rätt och inse att alla val man tidigare kanske skulle gjort, inte längre går.
    Ha en fin och vilsam helg!
    Kram

    SvaraRadera
  2. Ja man behöver börja om ibland. Mkt kloka saker du kommit fram till tycker jag. Fortsätt gå den vägen du! Kramar!

    SvaraRadera
  3. Ibland krävs det att man går ner på knä och tar räkningen, för att sen resa sig och komma tillbaka ännu starkare!
    Håll huvudet högt! Bara du vet vad som är bäst för dig! :-)

    Ha en riktigt bra helg!

    SvaraRadera
  4. Älskar det här inlägget! Jag vet att förra hösten, när du drabbades, så försökte jag peppa dig med att du skulle ta det ur det, och att du skulle komma ut på andra sidan. Som en annan person, inte nödvändigtvis sämre! Jag har ju oxå fått välja vem jag är och var jag ska lägga min kraft och jag kan tycka att det på ett sätt är en förmån att påminnas om livets värde medan man fortfarande är mitt i det. Att kunna göra aktiva val nu istället för att på ålderns höst inse vad man missat för att man försökt göra allt samtidigt!

    SvaraRadera
  5. sv:
    Tack för dina ord, nu var det jag som log! :-D
    Ja, bloggvärlden är ju en djungel och det är svårt att hitta riktningen ibland. Ja, ibland går vi helt vilse bland alla bloggar, men då gäller det att minnas och hitta tillbaka till guldkornen. :-)
    Hoppas du får en bra avslutning på helgen och en bra början på veckan.

    SvaraRadera
  6. Så klokt skrivet.
    Men det är svårt att välja rätt, för det vet man ju inte förrän efteråt.
    Kramar i massor / Jane

    SvaraRadera
  7. Härligt att läsa, underbart att vara i en situation där du kan välja för dig! Kram

    SvaraRadera
  8. Klokt. Att välja det man tycker bäst om. Önskar att alla kom till den insikten. Trist att det ska behövas väggar eller förlorade barn för att komma fram till det.
    Och det där med början funderar jag väldigt mycket på just nu. När jag sänkt garden och släppt in en annan människa. Nära. Hur började det. Hur började vår historia.
    Sådana tankar kan man ägna sig pt mellan jobbansökningar, träning och kidsens aktiviteter
    Kram

    SvaraRadera