Att leva händelserikt

En händelserik dag. Min fina L fyllde 10 år. Dagen han föddes var också solig, men inte lika varm som i år. Redan från första början var han naturligtvis världens finaste lillebror. Och är man världens finaste någonting, så får man frukost på sängen. Nygräddade plättar. Med sockerkanel. Och Nutella.

En händelserik dag. Tårtan skulle hämtas från konditori och maten till födelsedagskalasgästerna skulle tillagas. En lyxig taco-buffé var beställd av L. Och alla åt. Med god aptit. Och vi behövde inte kompostera en endaste smul. Ty, är sällskapet gott, äter man gott. Och vi sjöng. Tre gånger. Och dansade till.

En händelserik dag. Tillsammanspromenaden - för alla människors lika värde och för det faktum att vi alla är delar av en gemensam kedja och utan var och en är vi förlorade. L följde med. Valde det. Prioriterade det. 10 år. Och vi lyssnade till vackra ord. Om att innesluta människor.

En händelserik dag. Vid hemkomsten bullade vi upp med en chokladbuffé: chokladtårta, dounuts, chokkladbollar, macroner. Kaffe och saft. Åt alla och envar. Hoppade på studsmattan. Jagade lillkusinen i trädgården. Och skrattade åt felsägningar.

En händelserik dag. Så var det Earth Hour. Och vi släckte ner. Och tände stearinljus. Diskade i ljusets fladder. Torkade av bord. Och läste godnattsaga. Och pratade förtroligt med en lycklig pojke. Som hade haft en bra dag. Sådana kan dagar också vara. Händelserika. Och välsignade.